Taggar:
Vid en skorstensbrand kan nämligen temperaturer på upp till +1 200øC utvecklas. Vilken hetta det rör sig om förstår man kanske först när man vet att en skorsten normalt är konstruerad för en maximal rökgastemperatur på +350øC.
Till detta kommer att de eldpelare som slår upp ur skorstenen vid en soteld kan bli 2-3 m höga, under olyckliga omständigheter ännu högre. Mot denna bakgrund är det lätt att förstå vilka allvarliga följder en skorstensbrand kan få och att det är en självklarhet att snarast möjligt larma brandkåren. I motsats till många andra bränder är det också nödvändigt att man förstår vikten av att man själv försöker hindra eldens spridning.
Det främsta skälet till detta är att skorstensbränder är vanligast i skogrika glesbygder, där brandkårens utrymningsvägar ofta är både långa och svårframkomliga. Man måste alltså räkna med att det kan ta en bra stund innan professionellt släckningsmanskap är på plats. Under väntetiden är det viktigt att man inte står med händerna i byxfickorna och bara väntar.
Har man till exempel ett papptak är det lätt hänt att elden biter sig fast i detta och råkar det blåsa när en flera meter hög eldkvast kröner skorstenen, kan lågor och gnistregn snabbt kastas över till omkringliggande byggnader och träd.
Det är vid sådana här situationer det är angeläget att man har fungerande släckningsredskap lätt tillgängliga. Sitt eget tak kan man skydda väl med hjälp av trädgårdsslangen, det vill säga om vattentrycket är högt eller man kan koppla slangen till ett munstycke som gör att vattenstrålen når upp på taket.
Första åtgärden
1. Alarmera brandkåren genom att ringa 112. Svara lugnt och sansat på de frågor du får.
2. Stäng eventuella luckor och spjäll för att minska syretillförseln.
3. Städa upp kring huset så att brandmanskapet lätt kan komma fram och ta sig upp på husets tak.
4. Spruta vatten eller skum på eldhärdar som kan uppträda runt skorstenen - både ute och inne.
5. Bevaka eventuella eldhärdar på husets tak och närliggande tak. Vattenbegjut och skumspruta även dessa.
6. Träd och buskar i närheten, liksom omgivande torr mark, kan också vara i farozonen. Försök hinna med att bevaka även dessa.
De tre vanligaste brandorsakerna
Så fort vi eldar med fasta bränslen, till exempel ved eller flis, ökar risken för bränder, inte minst skorstensbränder. Därför visar också statistiken att höjda taxor på olja och el återspeglas i ett ökande antal bränder.
Eldsvådor uppstår av många skäl, ofta av rent slarv, men när det gäller skorstensbränder finns tre huvudorsaker:
1. Bristande eldningsteknik.
2. Felkonstruerade eldstäder och rökkanaler.
3. Byggfusk eller okunnighet om de regler som gäller vid installation av eldstäder.
Om man inte eldar på rätt sätt blir förbränningen dålig och resulterar i något som på fackspråk kallas "dålig verkningsgrad". Denna för bland annat med sig hälsofarliga utsläpp och tjärbildning i skorstenen, vilket förr eller senare ofelbart slutar med en skorstensbrand.
Ett av de viktigaste eldningsråden är därför att alltid elda med torr ved. Eftersom sådan ved inte har mer än ca 20 procents fukthalt orsakar den inga förbränningsbekymmer och därmed inte heller några soteldar. Om man däremot gör en brasa på nykluven ved, som normalt har hela 70 procents fukthalt, blir förbränningen så dålig att man får tjärbildning i rökkanalen. Det är som att beställa en soteld.
När man talar om felkonstruerade anläggningar behöver det inte syfta på ett direkt byggfel. De flesta dubbelpannor är till exempel i första hand avsedda för oljeeldning, men kan också eldas med ved -men bara under förutsättning att rökgaskanalen är dimensionerad för det. Vid oljeeldning blir rökgastemperaturen normalt 200-300øC. Det är då vanligt att skorstenen har en konstruktion som med ca 50øC överstiger denna temperatur.
Denna marginal är emellertid inte tillräcklig vid vedeldning, eftersom detta bränsle kan höja rökgastemperaturen till hela 800øC. För att förhindra sådana brister ger byggnormen klara besked om vad som gäller när man bygger eller installerar eldstäder och rökkanaler.
Om det brinner i skorstenen
Skorstensbrand, eller soteld som man också säger, kan förefalla vara mindre dramatisk och farlig än andra typer av bränder. Men så är det dessvärre inte. När sot och tjäravlagringar i skorstenen fattar eld kan flammorna spridas snabbt både inomhus till omgivande träkonstruktioner och utomhus till tak, träd och buskar. Till och med markbränder kan bli följden.Vid en skorstensbrand kan nämligen temperaturer på upp till +1 200øC utvecklas. Vilken hetta det rör sig om förstår man kanske först när man vet att en skorsten normalt är konstruerad för en maximal rökgastemperatur på +350øC.
Till detta kommer att de eldpelare som slår upp ur skorstenen vid en soteld kan bli 2-3 m höga, under olyckliga omständigheter ännu högre. Mot denna bakgrund är det lätt att förstå vilka allvarliga följder en skorstensbrand kan få och att det är en självklarhet att snarast möjligt larma brandkåren. I motsats till många andra bränder är det också nödvändigt att man förstår vikten av att man själv försöker hindra eldens spridning.
Det främsta skälet till detta är att skorstensbränder är vanligast i skogrika glesbygder, där brandkårens utrymningsvägar ofta är både långa och svårframkomliga. Man måste alltså räkna med att det kan ta en bra stund innan professionellt släckningsmanskap är på plats. Under väntetiden är det viktigt att man inte står med händerna i byxfickorna och bara väntar.
Har man till exempel ett papptak är det lätt hänt att elden biter sig fast i detta och råkar det blåsa när en flera meter hög eldkvast kröner skorstenen, kan lågor och gnistregn snabbt kastas över till omkringliggande byggnader och träd.
Det är vid sådana här situationer det är angeläget att man har fungerande släckningsredskap lätt tillgängliga. Sitt eget tak kan man skydda väl med hjälp av trädgårdsslangen, det vill säga om vattentrycket är högt eller man kan koppla slangen till ett munstycke som gör att vattenstrålen når upp på taket.
Första åtgärden
1. Alarmera brandkåren genom att ringa 112. Svara lugnt och sansat på de frågor du får.
2. Stäng eventuella luckor och spjäll för att minska syretillförseln.
3. Städa upp kring huset så att brandmanskapet lätt kan komma fram och ta sig upp på husets tak.
4. Spruta vatten eller skum på eldhärdar som kan uppträda runt skorstenen - både ute och inne.
5. Bevaka eventuella eldhärdar på husets tak och närliggande tak. Vattenbegjut och skumspruta även dessa.
6. Träd och buskar i närheten, liksom omgivande torr mark, kan också vara i farozonen. Försök hinna med att bevaka även dessa.
De tre vanligaste brandorsakerna
Så fort vi eldar med fasta bränslen, till exempel ved eller flis, ökar risken för bränder, inte minst skorstensbränder. Därför visar också statistiken att höjda taxor på olja och el återspeglas i ett ökande antal bränder.
Eldsvådor uppstår av många skäl, ofta av rent slarv, men när det gäller skorstensbränder finns tre huvudorsaker:
1. Bristande eldningsteknik.
2. Felkonstruerade eldstäder och rökkanaler.
3. Byggfusk eller okunnighet om de regler som gäller vid installation av eldstäder.
Om man inte eldar på rätt sätt blir förbränningen dålig och resulterar i något som på fackspråk kallas "dålig verkningsgrad". Denna för bland annat med sig hälsofarliga utsläpp och tjärbildning i skorstenen, vilket förr eller senare ofelbart slutar med en skorstensbrand.
Ett av de viktigaste eldningsråden är därför att alltid elda med torr ved. Eftersom sådan ved inte har mer än ca 20 procents fukthalt orsakar den inga förbränningsbekymmer och därmed inte heller några soteldar. Om man däremot gör en brasa på nykluven ved, som normalt har hela 70 procents fukthalt, blir förbränningen så dålig att man får tjärbildning i rökkanalen. Det är som att beställa en soteld.
När man talar om felkonstruerade anläggningar behöver det inte syfta på ett direkt byggfel. De flesta dubbelpannor är till exempel i första hand avsedda för oljeeldning, men kan också eldas med ved -men bara under förutsättning att rökgaskanalen är dimensionerad för det. Vid oljeeldning blir rökgastemperaturen normalt 200-300øC. Det är då vanligt att skorstenen har en konstruktion som med ca 50øC överstiger denna temperatur.
Denna marginal är emellertid inte tillräcklig vid vedeldning, eftersom detta bränsle kan höja rökgastemperaturen till hela 800øC. För att förhindra sådana brister ger byggnormen klara besked om vad som gäller när man bygger eller installerar eldstäder och rökkanaler.
