Taggar:
De vanligaste och nödvändiga beslagen för slagdörrar är gångjärn, lås och trycken. I vissa fall kan även uppställningsbeslag och brevinkast räknas som vanliga. Till roterande dörrar, lyftdörrar, skjut och vikdörrar fordras alltid speciella beslag, men dörrar av dessa slag är endast i undantagsfall aktuella för småhus.
Normalt används en entr‚dörr mera sällan än en innerdörr. Om man därför bara ser till slitaget borde innerdörrens beslag vara kraftigare och mer tåliga än ytterdörrens. Nästan utan undantag är det .emellertid tvärtom, vilket är tur för småhusägaren eftersom ytterdörrsbeslagen kostar åtskilligt mer än beslagen för innerdörrar. De senare är dessutom fler till antalet. Bakgrunden till detta något motsägelsefulla förhållande är givetvis att man ställer andra och betydligt högre krav på ytterdörrens utrustning.
Tack vare den mindre frekventa användningen av en entr‚dörr får man dock en viss valfrihet. Man kan kosta på sig att se mer till t ex tryckets utseende än till greppvänligheten. De specifika krav som ställs på entr‚dörrarnas beslag hör bl a ihop med konstruktionernas tyngd och gäller t ex gångjärnens bärförmåga, mekaniska stabilitet och tålighet mot förslitning så att inte funktionen sätts ned. Gångjärnen ska också ha en ytbehandling som skyddar mot korrosionsangrepp.
Allt detta fastställs i svensk standard, där också kraven på inbrottsskydd anges. Gångjärnen ska bl a motstå en horisontellt riktad kraft av 6000 N och inte kunna lyftas ut genom att gångjärnssprintarna slås av. Likvärdiga krav finns på låsens funktion, men här är variationerna större varvid bl a också nyckelskyltarna kan påverkas.
Ett par exempel:
Dubbelfallåset har två fallreglar. Tryckfallet manövreras med dörrtryckena och cylinderfallet med nyckel.
Tvåfunktionslåset är en kombination av tillhållar och cylinderlås. Detta kan manövreras manuellt eller automatiskt i cylinderfunktionen och manuellt i tillhållarfunktionen. Alla trycken hålls i princip samman av två genomgående fästskruvar medan fyrkantpinnen är lös. Tryckena är ställbara för dörrtjocklekar mellan 32 och 50 mm. Även de flesta nyckelhålsskyltar av rund typ är standardiserade och sätts endera fast med genomgående skruvar eller genom friktion.
De allra flesta beslag till entrédörrar är tillverkade i mässing, som kan vara blankpolerad, mattborstad eller oxiderad. Andra förekommande metaller är smidesjärn och samak. Den senare är en metall som påminner om zink. Till ytterdörrsbeslag kan man, förutom dörrtrycken, nyckelhålsskyltar och gångjärn, också räkna brevinkast, ringklockor, portklappar, dörrkedjor, dörrstopp och namnskyltar. Med lite god vilja kan även hus och brevlådesiffror tillhöra denna grupp. Sortimentet är stort och tämligen jämnt fördelat mellan traditionell och modern formgivning.
Fakta
Ett dörrtrycke, en nyckelhålsskylt och ett par gångjärn kan tyckas vara betydelselösa detaljer på en ytterdörr, Men är de till exempel tillverkade av blankpolerad mässing är de så starkt iögonenfallande att de kan ge karaktär åt husets entré mer än själva dörrbladet. Det är inte ovanligt att man enbart genom att skaffa nya ytterdörrbeslag når samma förnyande effekt som om hela dörren hade bytts ut.De vanligaste och nödvändiga beslagen för slagdörrar är gångjärn, lås och trycken. I vissa fall kan även uppställningsbeslag och brevinkast räknas som vanliga. Till roterande dörrar, lyftdörrar, skjut och vikdörrar fordras alltid speciella beslag, men dörrar av dessa slag är endast i undantagsfall aktuella för småhus.
Normalt används en entr‚dörr mera sällan än en innerdörr. Om man därför bara ser till slitaget borde innerdörrens beslag vara kraftigare och mer tåliga än ytterdörrens. Nästan utan undantag är det .emellertid tvärtom, vilket är tur för småhusägaren eftersom ytterdörrsbeslagen kostar åtskilligt mer än beslagen för innerdörrar. De senare är dessutom fler till antalet. Bakgrunden till detta något motsägelsefulla förhållande är givetvis att man ställer andra och betydligt högre krav på ytterdörrens utrustning.
Tack vare den mindre frekventa användningen av en entr‚dörr får man dock en viss valfrihet. Man kan kosta på sig att se mer till t ex tryckets utseende än till greppvänligheten. De specifika krav som ställs på entr‚dörrarnas beslag hör bl a ihop med konstruktionernas tyngd och gäller t ex gångjärnens bärförmåga, mekaniska stabilitet och tålighet mot förslitning så att inte funktionen sätts ned. Gångjärnen ska också ha en ytbehandling som skyddar mot korrosionsangrepp.
Allt detta fastställs i svensk standard, där också kraven på inbrottsskydd anges. Gångjärnen ska bl a motstå en horisontellt riktad kraft av 6000 N och inte kunna lyftas ut genom att gångjärnssprintarna slås av. Likvärdiga krav finns på låsens funktion, men här är variationerna större varvid bl a också nyckelskyltarna kan påverkas.
Ett par exempel:
Dubbelfallåset har två fallreglar. Tryckfallet manövreras med dörrtryckena och cylinderfallet med nyckel.
Tvåfunktionslåset är en kombination av tillhållar och cylinderlås. Detta kan manövreras manuellt eller automatiskt i cylinderfunktionen och manuellt i tillhållarfunktionen. Alla trycken hålls i princip samman av två genomgående fästskruvar medan fyrkantpinnen är lös. Tryckena är ställbara för dörrtjocklekar mellan 32 och 50 mm. Även de flesta nyckelhålsskyltar av rund typ är standardiserade och sätts endera fast med genomgående skruvar eller genom friktion.
De allra flesta beslag till entrédörrar är tillverkade i mässing, som kan vara blankpolerad, mattborstad eller oxiderad. Andra förekommande metaller är smidesjärn och samak. Den senare är en metall som påminner om zink. Till ytterdörrsbeslag kan man, förutom dörrtrycken, nyckelhålsskyltar och gångjärn, också räkna brevinkast, ringklockor, portklappar, dörrkedjor, dörrstopp och namnskyltar. Med lite god vilja kan även hus och brevlådesiffror tillhöra denna grupp. Sortimentet är stort och tämligen jämnt fördelat mellan traditionell och modern formgivning.
