Taggar:
Enbart misstanken att huset håller på att "sätta sig" kan få en husägare att kippa efter andan. Tydliga tecken på sättningar kan rubba nattsömnen för den mest tålmodiga. Men så är också allvarliga sättningsskador oftast mycket svåra och kostsamma att komma tillrätta med.
Dessbättre är emellertid många sättningar av mindre allvarligt slag och stannar då upp av sig själva kort tid efter att till exempel det nya huset har rests. I dessa fall kan man i regel själv laga den eventuella skadan och därmed vara av med problemet. Sättning i en byggnad kan i och för sig bero på många saker, men ändå kan man urskilja två huvudanledningar. Orsakas inte sättningen av rena konstruktionsfel, till exempel felaktig blandning eller undermålig armering av betong - är det nästan alltid fråga om rörelser i marken.
Det säger sig självt att de skador som kan uppstå av sådana anledningar i regel är mycket svåra att reparera. Huset står ju där det står och vill det sig riktigt illa kan man till exempel behöva lyfta marköverbyggnaden med domkraft för att komma åt att göra nödvändiga förstärkningar. Sådana arbeten är givetvis ingenting man klarar på egen hand. Inte ens människor med ingående kunskaper om vad som ska och måste göras har en chans att klara det själva.
Bland annat behövs lyftkrafter som endast är möjliga med hjälp av tung, maskinell utrustning. Dessutom är det direkt farligt att själv försöka experimentera med stöttor och andra förstärkningar. Svåra sättningar är, som sagts, dessbättre inte särskilt vanliga. En murspricka, som är ett av de tydligaste sättningstecknen, behöver nämligen inte vara den farosignal man befarar. I de flesta fall är skadan en så kallad torkspricka som i stort sett bara behöver fyllas igen.
Detta betyder emellertid inte att man ska ta lätt på små eller tydliga tecken på sättningar. Ju tidigare man kan lokalisera anledningen, desto lättare är det att sätta in motåtgärder. Men detta betyder å andra sidan inte att man snabbast möjligt ska försöka reparera eventuella skador. Det kan vara så svårt att komma underfund med grundorsaken att en längre tids observation är nödvändig.
De flesta allvarliga sättningsskador uppstår i nybyggda hus, men detta är långt ifrån någon orubblig regel. Kraftiga dräneringar eller översvämningar i omgivningen, stora grundvattenförändringar eller trädrötter som har letat sig in under en husgrund kan orsaka sättningar även i äldre hus. Vilka åtgärder man ska sätta in beror givetvis på orsaken till sättningen.
Tecken på sättningar
Det vanligaste tecknet på att huset inte står helt stadigt är att dörrar och fönster plötsligt börjar kärva. I och för sig kan kvarstående byggfukt eller annan onormal fuktighet göra att virket tillfälligt sväller och därför orsakar trögheten. Blir följden däremot att fönstret eller dörren efter en tid varken kan öppnas eller stängas är det viktigare att observera andra tecken och spåra orsaken än att genast justera gångjärn och hyvla bågar och ramar.
Vid en sättning ger sådana åtgärder ändå bara en tillfällig effekt. Utöver kärvande dörrar och fönster kan följande vara synbara tecken på sättningar: Sprickor i murade eller betonggjutna fasader, grunder och väggar. Glipande golvsocklar. Oväntat golvdrag kan vara en första signal. Glipor vid bjälklagsanslutningar och liknande. Golv som plötsligt börjar luta. En misstanke kan bekräftas med vattenpass eller en rullande kula.
Golvbrädor reser sig och får så kallade ryggar eller parkettbrädor dras isär.
Dörrar och fönster stängs eller öppnas av sig själva. Skorstensstocken rör sig avvikande från huset i övrigt. Plåtbeslag som släpper kan vara tecken på detta.
Även ett tydligt tecken på en pågående sättning behöver inte signalera ett allvarligt fel i huset. Det finns därför ingen anledning till panik. En murspricka är till exempel oftare en trivial torkspricka än ett bevis på sättningar. Men för att man ska bli riktigt säker bör man under en längre tid observera sprickan. Märk till exempel ut den med lite målningsfärg, mät den regelbundet och jämför eventuella förändringar. Ett effektivt sätt att notera förändringar är att fotografera sprickan. Fortsätter den att vidgas bör du ta kontakt med en byggnadsteknisk expert.
Möjliga orsaker
Orsakerna till sättningsskador kan vara många fler än man vanligen tror och det är långt ifrån säkert att de har sin grund i konstruktionsfel, byggslarv eller markförändringar under huset. Ofta är förändringar i den omgivande marken en orsak.
Följande är en lista över de vanligaste anledningarna till sättningar:
En kraftig dränering eller översvämning på nära håll kan ha underminerat markens bärkraft. Fällning av stora träd i husets närhet kan ha rubbat markförhållandena och fuktbalansen. Tjälskjutning är en vanlig orsak, särskilt när man själv har byggt fritidshuset och vid grundläggningen inte nog beaktat områdets normer för "frostfritt djup". Trädrötter kan ha växt in i eller under grunden och lyft en del av huset, med samma effekt som vid tjälskott.
En alltför hårdför återfyllning av schaktmassor kan ha rubbat grunden eller rent av tryckt in en källarvägg. En felaktig betongblandning, en alltför svag armering eller slarv vid själva gjutningen kan ha försvagat delar av grunden eller markplattan. Bestående eller tillfälliga grundvatten-förändringar kan vara en orsak. Vid en sänkning kan marken ha sjunkit samman och kanske orsakat att en äldre pålning har försvagats av röta. Markvibrationer på grund av kraftiga sprängningar i närheten - eller på grund av ökad, tung trafik på omgivande gator som inte har dimensionerats för en sådan trafik kan vara en anledning.
Grundförstärkningar - Vanligt botemedel
En skada som förvärras, till exempel en murspricka som blir allt vidare, är tämligen meningslös att reparera förrän man har fastställt själva orsaken och valt en lämplig metod för att hejda utvecklingen. I de allra flesta fall krävs mer eller mindre omfattande grundförstärkningar.
Dessa kan göras på olika sätt. Pålningar eller betongförstärkningar av själva grundmuren är vanligast. Sådana arbeten kan göras inifrån källaren, om huset har en sådan. Vanligare är dock att man tvingas gräva upp marken kring grunden och sedan förstärka med skarvbara pålar i korta längder. Pålarna består av stålrör som drivs ner i marken och sedan fylls med betong.
Sättningsskador på hus
Enbart misstanken att huset håller på att "sätta sig" kan få en husägare att kippa efter andan. Tydliga tecken på sättningar kan rubba nattsömnen för den mest tålmodiga. Men så är också allvarliga sättningsskador oftast mycket svåra och kostsamma att komma tillrätta med.
Dessbättre är emellertid många sättningar av mindre allvarligt slag och stannar då upp av sig själva kort tid efter att till exempel det nya huset har rests. I dessa fall kan man i regel själv laga den eventuella skadan och därmed vara av med problemet. Sättning i en byggnad kan i och för sig bero på många saker, men ändå kan man urskilja två huvudanledningar. Orsakas inte sättningen av rena konstruktionsfel, till exempel felaktig blandning eller undermålig armering av betong - är det nästan alltid fråga om rörelser i marken.
Det säger sig självt att de skador som kan uppstå av sådana anledningar i regel är mycket svåra att reparera. Huset står ju där det står och vill det sig riktigt illa kan man till exempel behöva lyfta marköverbyggnaden med domkraft för att komma åt att göra nödvändiga förstärkningar. Sådana arbeten är givetvis ingenting man klarar på egen hand. Inte ens människor med ingående kunskaper om vad som ska och måste göras har en chans att klara det själva.
Bland annat behövs lyftkrafter som endast är möjliga med hjälp av tung, maskinell utrustning. Dessutom är det direkt farligt att själv försöka experimentera med stöttor och andra förstärkningar. Svåra sättningar är, som sagts, dessbättre inte särskilt vanliga. En murspricka, som är ett av de tydligaste sättningstecknen, behöver nämligen inte vara den farosignal man befarar. I de flesta fall är skadan en så kallad torkspricka som i stort sett bara behöver fyllas igen.
Detta betyder emellertid inte att man ska ta lätt på små eller tydliga tecken på sättningar. Ju tidigare man kan lokalisera anledningen, desto lättare är det att sätta in motåtgärder. Men detta betyder å andra sidan inte att man snabbast möjligt ska försöka reparera eventuella skador. Det kan vara så svårt att komma underfund med grundorsaken att en längre tids observation är nödvändig.
De flesta allvarliga sättningsskador uppstår i nybyggda hus, men detta är långt ifrån någon orubblig regel. Kraftiga dräneringar eller översvämningar i omgivningen, stora grundvattenförändringar eller trädrötter som har letat sig in under en husgrund kan orsaka sättningar även i äldre hus. Vilka åtgärder man ska sätta in beror givetvis på orsaken till sättningen.
Tecken på sättningar
Det vanligaste tecknet på att huset inte står helt stadigt är att dörrar och fönster plötsligt börjar kärva. I och för sig kan kvarstående byggfukt eller annan onormal fuktighet göra att virket tillfälligt sväller och därför orsakar trögheten. Blir följden däremot att fönstret eller dörren efter en tid varken kan öppnas eller stängas är det viktigare att observera andra tecken och spåra orsaken än att genast justera gångjärn och hyvla bågar och ramar.
Vid en sättning ger sådana åtgärder ändå bara en tillfällig effekt. Utöver kärvande dörrar och fönster kan följande vara synbara tecken på sättningar: Sprickor i murade eller betonggjutna fasader, grunder och väggar. Glipande golvsocklar. Oväntat golvdrag kan vara en första signal. Glipor vid bjälklagsanslutningar och liknande. Golv som plötsligt börjar luta. En misstanke kan bekräftas med vattenpass eller en rullande kula.
Golvbrädor reser sig och får så kallade ryggar eller parkettbrädor dras isär.
Dörrar och fönster stängs eller öppnas av sig själva. Skorstensstocken rör sig avvikande från huset i övrigt. Plåtbeslag som släpper kan vara tecken på detta.
Även ett tydligt tecken på en pågående sättning behöver inte signalera ett allvarligt fel i huset. Det finns därför ingen anledning till panik. En murspricka är till exempel oftare en trivial torkspricka än ett bevis på sättningar. Men för att man ska bli riktigt säker bör man under en längre tid observera sprickan. Märk till exempel ut den med lite målningsfärg, mät den regelbundet och jämför eventuella förändringar. Ett effektivt sätt att notera förändringar är att fotografera sprickan. Fortsätter den att vidgas bör du ta kontakt med en byggnadsteknisk expert.
Möjliga orsaker
Orsakerna till sättningsskador kan vara många fler än man vanligen tror och det är långt ifrån säkert att de har sin grund i konstruktionsfel, byggslarv eller markförändringar under huset. Ofta är förändringar i den omgivande marken en orsak.
Följande är en lista över de vanligaste anledningarna till sättningar:
En kraftig dränering eller översvämning på nära håll kan ha underminerat markens bärkraft. Fällning av stora träd i husets närhet kan ha rubbat markförhållandena och fuktbalansen. Tjälskjutning är en vanlig orsak, särskilt när man själv har byggt fritidshuset och vid grundläggningen inte nog beaktat områdets normer för "frostfritt djup". Trädrötter kan ha växt in i eller under grunden och lyft en del av huset, med samma effekt som vid tjälskott.
En alltför hårdför återfyllning av schaktmassor kan ha rubbat grunden eller rent av tryckt in en källarvägg. En felaktig betongblandning, en alltför svag armering eller slarv vid själva gjutningen kan ha försvagat delar av grunden eller markplattan. Bestående eller tillfälliga grundvatten-förändringar kan vara en orsak. Vid en sänkning kan marken ha sjunkit samman och kanske orsakat att en äldre pålning har försvagats av röta. Markvibrationer på grund av kraftiga sprängningar i närheten - eller på grund av ökad, tung trafik på omgivande gator som inte har dimensionerats för en sådan trafik kan vara en anledning.
Grundförstärkningar - Vanligt botemedel
En skada som förvärras, till exempel en murspricka som blir allt vidare, är tämligen meningslös att reparera förrän man har fastställt själva orsaken och valt en lämplig metod för att hejda utvecklingen. I de allra flesta fall krävs mer eller mindre omfattande grundförstärkningar.
Dessa kan göras på olika sätt. Pålningar eller betongförstärkningar av själva grundmuren är vanligast. Sådana arbeten kan göras inifrån källaren, om huset har en sådan. Vanligare är dock att man tvingas gräva upp marken kring grunden och sedan förstärka med skarvbara pålar i korta längder. Pålarna består av stålrör som drivs ner i marken och sedan fylls med betong.
