Taggar:
Atkins menade att det finns två huvudsakliga fel dagens västerländska diet: dels att man äter för mycket raffinerade kolhydrater (särskilt socker, mjöl och sirap), dels att man generellt är för rädd för mättat fett. Enligt Atkins är det transfetter som ska undvikas snarare än mättat fett. Tyngdpunkten i dieten ligger på kosten, men i kostplanen lägger man även vikt vid näringstillskott och daglig motion.
Atkinsdieten begränsar intaget av kolhydrater i syfte att få kroppen att ställa om från förbränning av främst glukos till förmån för förbränning av kroppsfetter. Denna process (lipolys) tar vid när kroppen går ner i ketos efter det att den gjort slut på överskott av kolhydrater att bränna. Enligt Atkins innebär detta att kroppen gör av med mer energi för att tillgodose kroppens näringsbehov. Atkinsdieten fokuserar på att minimera intaget av kolhydrater som har effekt på blodsockret. Atkins förordar att man äter livsmedel som bearbetats så lite som möjligt och som har lågt glykemiskt index.
Atkinsdieten har fyra faser: Induktionsfas, viktminskningsfas, fas mellan viktminskning och underhållsfas, och underhållsfasen.
I induktionsfasen syftar dieten till att försätta kroppen i ketos. Kolhydratintaget begränsas till 20 gram per dag (12-15 gram av dessa 20 gram måste komma i form av grönsallad eller andra grönsaker). Tillåten mat är obegränsad mängd kött, fisk och skaldjur. Upp till 110 gram hårdost får ätas per dag. Alkohol ska inte intas i denna fas. Koffein begränsas. Dagligt intag av multivitamintabletter rekommenderas. Motion förordas. Fasen pågår i två veckor eller tills bantaren tappat 10 % av sin övervikt.
Under viktminskningsfasen ökas kolhydratintaget med 2 gram per vecka. I den här fasen ska bantaren försöka hitta vilken nivå på kolhydratintag som är kritisk för viktminskning och bedöma vilka livsmedel som förorsakar ätbegär hos honom. Denna fas pågår till dess att bantaren är cirka 4 kilo ifrån sin målvikt.
Nästa fas går ut på att hitta en balansnivå för kolhydratintag. Bantaren ökar kolhydratintaget med 10 gram per vecka och följer upp var gränsen går innan han börjar att öka i vikt igen. Nu anses det inte längre viktigt att kroppen är i ketos.
Underhållsfasen är avsedd att vara livslång. Bantaren ska fortsätta äta enligt de vanor han skaffat sig under de tidigare faserna. Huvudprincipen för dieten är fortfarande att graden av bearbetning av de livsmedel man förtär ska vara så låg som möjligt. Om vikten börjar öka igen kan bantaren börja om från början med induktionsfasen.
* Kött
* Fisk
* Grönsaker
* Ägg
* Mjölkprodukter
* Potatis
* Bröd
* Ris
* Pasta
* Frukt
Det finns inga vetenskapliga bevis för att Atkinsdieten ger en långsiktigt lägre vikt. Det finns indicier för att den kan underlätta korttidsförlust av vikt utan att inducera hunger, men den allmänna uppfattningen i den medicinska världen är att det bästa sättet att minska och behålla en normal vikt är en balanserad kost med minskat intag av fett och kolhydrater, samt ökad motion. [1]
Det finns de som befarar att Atkinsdieten fel använd, dvs med alltför lågt kolhydratintag, kan leda till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, vilket också visas av en färsk vetenskaplig undersökning som visar att medelålders kvinnor som följer Atkins rekommmendationer om högt proteinintag och lågt kolhydratintag har en högre dödlighet. (NOT: Det är inte klarlagt att kvinnorna i denna studie ätit enligt Atkins principer och vad de har för ovaner utanför som kan påverka resultatet tex rökning.)
Flera ettårstudier har visat att de som äter enligt Atkinsdieten har gått ner i vikt i samma utsträckning eller mer än bantare som äter enligt andra dietplaner. I ettårsperspektivet har inga negativa hälsokonsekvenser påfunnits.
Den senaste större studien publicerades i JAMA i mars 2007 av Gardner vid Stanforduniversitetet och visade att friska kvinnor i åldrarna 25-50 år tappat mer vikt med Atkinsdieten än med dieter som tillåter ett högre kolhydratintag. Viktminskningen med Atkins hade varit 4,7 kilo i genomsnitt, att jämföra med 2,6 kilo för dem som ätit enligt "LEARN", 2,2 kilo för "Ornish" och 1,6 kilo för "the Zone". När värden för HDL-kolestorol, triglycerider och blodtryck jämfördes fanns en klar fördel för Atkinsdieten. Studien hade varat i ett år.
Forskning stödjer att mättat fett kan skydda hjärtat i delar av befolkningen, se http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/80/5/1175, "Dietary fats, carbohydrate, and progression of coronary atherosclerosis in postmenopausal women" och http://www.ajcn.org/cgi/content/full/80/5/1102 , "Saturated fat prevents coronary artery disease? An American paradox."
En studie av "the Weight and Eating Disorders Program" vid University of Pennsylvania, rapporterade i maj 2003 att Atkinsdieten ökade värdet på det koda HDL-kolestorolet med i genomsnitt 11% och minskade mängden triglycerider i blodet med 17%. Detta går emot den vanligaste kritiken mot Atkins, nämligen att kolestorolet ökar genom att man äter fet mat och kött.
Atkinsdieten
Atkinsdieten är en viktminskningsdiet lanserad av läkaren Robert Atkins. Dieten bygger på ett kolhydratfattig kost vilket medför att fet mat och kött är tillåtet så länge inte kolhydratintaget är för stort.Atkins menade att det finns två huvudsakliga fel dagens västerländska diet: dels att man äter för mycket raffinerade kolhydrater (särskilt socker, mjöl och sirap), dels att man generellt är för rädd för mättat fett. Enligt Atkins är det transfetter som ska undvikas snarare än mättat fett. Tyngdpunkten i dieten ligger på kosten, men i kostplanen lägger man även vikt vid näringstillskott och daglig motion.
Dietplanen
Atkinsdieten begränsar intaget av kolhydrater i syfte att få kroppen att ställa om från förbränning av främst glukos till förmån för förbränning av kroppsfetter. Denna process (lipolys) tar vid när kroppen går ner i ketos efter det att den gjort slut på överskott av kolhydrater att bränna. Enligt Atkins innebär detta att kroppen gör av med mer energi för att tillgodose kroppens näringsbehov. Atkinsdieten fokuserar på att minimera intaget av kolhydrater som har effekt på blodsockret. Atkins förordar att man äter livsmedel som bearbetats så lite som möjligt och som har lågt glykemiskt index.
Atkinsdieten har fyra faser: Induktionsfas, viktminskningsfas, fas mellan viktminskning och underhållsfas, och underhållsfasen.
I induktionsfasen syftar dieten till att försätta kroppen i ketos. Kolhydratintaget begränsas till 20 gram per dag (12-15 gram av dessa 20 gram måste komma i form av grönsallad eller andra grönsaker). Tillåten mat är obegränsad mängd kött, fisk och skaldjur. Upp till 110 gram hårdost får ätas per dag. Alkohol ska inte intas i denna fas. Koffein begränsas. Dagligt intag av multivitamintabletter rekommenderas. Motion förordas. Fasen pågår i två veckor eller tills bantaren tappat 10 % av sin övervikt.
Under viktminskningsfasen ökas kolhydratintaget med 2 gram per vecka. I den här fasen ska bantaren försöka hitta vilken nivå på kolhydratintag som är kritisk för viktminskning och bedöma vilka livsmedel som förorsakar ätbegär hos honom. Denna fas pågår till dess att bantaren är cirka 4 kilo ifrån sin målvikt.
Nästa fas går ut på att hitta en balansnivå för kolhydratintag. Bantaren ökar kolhydratintaget med 10 gram per vecka och följer upp var gränsen går innan han börjar att öka i vikt igen. Nu anses det inte längre viktigt att kroppen är i ketos.
Underhållsfasen är avsedd att vara livslång. Bantaren ska fortsätta äta enligt de vanor han skaffat sig under de tidigare faserna. Huvudprincipen för dieten är fortfarande att graden av bearbetning av de livsmedel man förtär ska vara så låg som möjligt. Om vikten börjar öka igen kan bantaren börja om från början med induktionsfasen.
Tillåtna födoämnen
* Kött
* Fisk
* Grönsaker
* Ägg
* Mjölkprodukter
Ej tillåtna födoämnen
* Potatis
* Bröd
* Ris
* Pasta
* Frukt
Kritik
Det finns inga vetenskapliga bevis för att Atkinsdieten ger en långsiktigt lägre vikt. Det finns indicier för att den kan underlätta korttidsförlust av vikt utan att inducera hunger, men den allmänna uppfattningen i den medicinska världen är att det bästa sättet att minska och behålla en normal vikt är en balanserad kost med minskat intag av fett och kolhydrater, samt ökad motion. [1]
Det finns de som befarar att Atkinsdieten fel använd, dvs med alltför lågt kolhydratintag, kan leda till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, vilket också visas av en färsk vetenskaplig undersökning som visar att medelålders kvinnor som följer Atkins rekommmendationer om högt proteinintag och lågt kolhydratintag har en högre dödlighet. (NOT: Det är inte klarlagt att kvinnorna i denna studie ätit enligt Atkins principer och vad de har för ovaner utanför som kan påverka resultatet tex rökning.)
Beröm
Flera ettårstudier har visat att de som äter enligt Atkinsdieten har gått ner i vikt i samma utsträckning eller mer än bantare som äter enligt andra dietplaner. I ettårsperspektivet har inga negativa hälsokonsekvenser påfunnits.
Den senaste större studien publicerades i JAMA i mars 2007 av Gardner vid Stanforduniversitetet och visade att friska kvinnor i åldrarna 25-50 år tappat mer vikt med Atkinsdieten än med dieter som tillåter ett högre kolhydratintag. Viktminskningen med Atkins hade varit 4,7 kilo i genomsnitt, att jämföra med 2,6 kilo för dem som ätit enligt "LEARN", 2,2 kilo för "Ornish" och 1,6 kilo för "the Zone". När värden för HDL-kolestorol, triglycerider och blodtryck jämfördes fanns en klar fördel för Atkinsdieten. Studien hade varat i ett år.
Forskning stödjer att mättat fett kan skydda hjärtat i delar av befolkningen, se http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/80/5/1175, "Dietary fats, carbohydrate, and progression of coronary atherosclerosis in postmenopausal women" och http://www.ajcn.org/cgi/content/full/80/5/1102 , "Saturated fat prevents coronary artery disease? An American paradox."
En studie av "the Weight and Eating Disorders Program" vid University of Pennsylvania, rapporterade i maj 2003 att Atkinsdieten ökade värdet på det koda HDL-kolestorolet med i genomsnitt 11% och minskade mängden triglycerider i blodet med 17%. Detta går emot den vanligaste kritiken mot Atkins, nämligen att kolestorolet ökar genom att man äter fet mat och kött.