Taggar:
Även om dessa markarbeten har blivit korrekt utförda, kan huset behöva dräneras igen efter några år. Orsakerna till detta kan vara flera, såsom förändringar i omgivningen på grund av bygge eller andra anläggningsarbeten. Marklutningen från huset kan också ha ändrats genom till exempel tjälskjutning och sättningar.
Dräneringens främsta uppgift är alltså att förhindra fuktskador på huset. Vid ett inledande resonemang om att förbättra dräneringen kring huset, kan arbetet verka enkelt. Det är dock av yttersta vikt att du inte bortser från detaljer som jordens sammansättning, lutningar, djup och avstånd. Det är också farligt att underskatta de risker som alltid finns i samband med urschaktningen.
I den här artikeln ger vi dig de riktlinjer som du bör följa vid en dränering av husgrunden, men anvisningarna kan ändå skilja en hel del från det som gäller för ditt hus och omgivande mark. Om du är osäker är det därför bättre att fråga en gång för mycket än att göra arbetet på ett felaktigt eller riskabelt sätt. Misstagen kan kosta dig mycket pengar.
Man tänker säkert ofta att huset "står på marken". Vi gör en tankekullerbytta och placerar huset i en grop istället. Om jorden kring huset består av täta jordarter till denna jordtyp räknas även berg - rinner inte vattnet undan om det kommer i gropen. Hus på dessa jordtyper fordrar alltid väl fungerande dränering.
Är jorden mycket genomsläpplig, till exempel sand och grus, passerar vattnet snabbt ut ur gropen igen. I den här typen av jordar är risken för fuktskador på huset minimala. Därför är det inte heller alltid nödvändigt med dräneringsledningar runt hus på sådan mark.
Normalmorän och silt tillhör måttligt genomsläppliga jordar. Står huset på dessa jordtyper passerar vattnet gropen i maklig takt, vilket innebär att det måste finnas en fungerande dränering runt huset.
De tre huvudjordtyperna kan också vara blandade med varandra. För att helt säkert undvika fuktproblem bör man alltid utgå från de förutsättningar som gäller för den tyngsta av de förekommande jordtyperna. Alla dessa uppgifter gäller om husgrunden står ovanför grundvattenytan. Står huset däremot med "fötterna" i grundvattennivå fordras helt andra åtgärder, som du bör få professionell hjälp med.
Det är ett stort och tungt arbete att lägga nya dräneringsrör runt huset. Om huset är källarlöst behöver du visserligen inte gräva så djupt, men det är ändå ett drygt grävarbete om du gör det för hand. Pengarna kan vara väl använda om du i stället hyr en liten grävmaskin med förare och på det sättet får urschaktningen gjord på några timmar.
Listan över vad du behöver i material och verktyg när du ska dränera varierar från arbete till arbete och är därför svår att förutse. Spadar, spett och eventuellt en inhyrd grävmaskin är dock lika självklara som dräneringsrör och dräneringsgrus.
2. Om du ska göra arbetet själv tar du reda på om du kan frigöra hela grunden eller om du ska arbeta bit för bit.
3. Ta kontakt med kommunen och begär tillstånd för att få koppla dräneringsledningen till allmänt avlopps eller dagvattensystem. Ska vattnet ledas till stenkista på tomten ska du även ha kommunens tillstånd för detta.
4. Ta reda på jordens sammansättning och bestäm därefter vilket material som behövs.
5. Bestäm om du ska lägga dräneringsrör av tegel, betong eller plast.
6. Gör en enkel skiss och rita in rensbrunnar och ledningsdragning.
7. Mät upp hur många meter rör som behövs. Beställ sedan med gott mått. Du kan behöva ta en något längre väg än du hade tänkt dig från början.
8. Beställ samtidigt rörböjar, brunnar, dräneringsgrus, filterduk (geotextil) och andra tillbehör.
9. Beställ också material för fuktisolering. Enklast och billigast är kallasfalt, men det finns även fuktisolerande mattor.
10. Bestäm tid med en grävmaskinist, om du ska anlita sådan grävhjälp.
Även om arbetsgången blir mer osmidig och tidsödande är det alltså säkrare att gräva ur, fuktisolera, dränera och täcka en bit i taget. Om du ska fuktisolera med en särskild matta bör du frilägga ett hörn i taget, så att överlappningen kan bli tät. När du har frilagt grunden helt eller delvis, ska den borstas noga med stålborste och sedan fuktisoleras.
Du bör även laga eventuella sprickor innan du fyllerigen kring huset. Upptäcker du större skador på grundmuren ska du låta en fackman titta på dessa. Det kan vara sättningsskador som måste åtgärdas av yrkesfolk. Eftersom arbetet kan bli mer omfattande än du hade tänkt dig från början, bör du planera med rejält tidsutrymme.
Kapillärkraften beskrivs enklast om man sätter ett smalt rör i ett glas med vatten. Vattennivån i röret blir högre i det smala kärlet än det omgivande vattnet i glaset. Kapillärkraften i jorden skiljer sig också en hel del beroende på jordens sammansättning. I en ren lerjord kan den kapillära stighöjden vara flera meter medan den i sandjord endast är några centimeter.
För att bryta denna kraft använder man tvättad singel och makadam. Detta lager bör vara minst 10 cm tjockt runt röret. Eftersom det finns risk för att den omgivande jorden på sikt sipprar in och täpper till dräneringsledningen, bör du i förekommande fall grunda urbottningen med filterduk.
När du fyller igen är det viktigt att rören ligger rakt och med en lutning av 1/2 cm per meter. En ökad lutning ger effektivare avrinning, vilket i vissa fall kan vara nödvändigt.
Packa dräneringsgrus och återfyllnadsjorden ordentligt så att marken blir stadig mot huset igen. Se till att dräneringsgruset närmast huset kommer helt i marknivå. Det räcker som regel med 1020 cm. Då elimineras risken för fukt ytterligare.
För att uppnå bästa effekt med områdesdränering bör dessa rör läggas djupare än husets rörledning, omges med 10-15 cm dräneringslager och sedan täckas med grus eller något annat mycket genomsläppligt material ända upp till marknivå.
Denna dränering är avsedd att underlätta husets dränering och ska därför inte anslutas till detta system. Efter sedvanligt tillstånd från kommunen ansluter du ledningen till allmän avloppsledning, dagvattenledning eller godkänd stenkista på tomten.
Grunden
Ett av de viktigaste arbetena i samband med ett husbygge är de markarbeten som görs innan husgrunden kommer på plats. Detta förarbete, där bland annat dränering under och kring huset ingår, ger en av de viktigaste förutsättningarna för att huset ska undgå fuktproblem.Även om dessa markarbeten har blivit korrekt utförda, kan huset behöva dräneras igen efter några år. Orsakerna till detta kan vara flera, såsom förändringar i omgivningen på grund av bygge eller andra anläggningsarbeten. Marklutningen från huset kan också ha ändrats genom till exempel tjälskjutning och sättningar.
Dräneringens främsta uppgift är alltså att förhindra fuktskador på huset. Vid ett inledande resonemang om att förbättra dräneringen kring huset, kan arbetet verka enkelt. Det är dock av yttersta vikt att du inte bortser från detaljer som jordens sammansättning, lutningar, djup och avstånd. Det är också farligt att underskatta de risker som alltid finns i samband med urschaktningen.
I den här artikeln ger vi dig de riktlinjer som du bör följa vid en dränering av husgrunden, men anvisningarna kan ändå skilja en hel del från det som gäller för ditt hus och omgivande mark. Om du är osäker är det därför bättre att fråga en gång för mycket än att göra arbetet på ett felaktigt eller riskabelt sätt. Misstagen kan kosta dig mycket pengar.
Man tänker säkert ofta att huset "står på marken". Vi gör en tankekullerbytta och placerar huset i en grop istället. Om jorden kring huset består av täta jordarter till denna jordtyp räknas även berg - rinner inte vattnet undan om det kommer i gropen. Hus på dessa jordtyper fordrar alltid väl fungerande dränering.
Är jorden mycket genomsläpplig, till exempel sand och grus, passerar vattnet snabbt ut ur gropen igen. I den här typen av jordar är risken för fuktskador på huset minimala. Därför är det inte heller alltid nödvändigt med dräneringsledningar runt hus på sådan mark.
Normalmorän och silt tillhör måttligt genomsläppliga jordar. Står huset på dessa jordtyper passerar vattnet gropen i maklig takt, vilket innebär att det måste finnas en fungerande dränering runt huset.
De tre huvudjordtyperna kan också vara blandade med varandra. För att helt säkert undvika fuktproblem bör man alltid utgå från de förutsättningar som gäller för den tyngsta av de förekommande jordtyperna. Alla dessa uppgifter gäller om husgrunden står ovanför grundvattenytan. Står huset däremot med "fötterna" i grundvattennivå fordras helt andra åtgärder, som du bör få professionell hjälp med.
Det är ett stort och tungt arbete att lägga nya dräneringsrör runt huset. Om huset är källarlöst behöver du visserligen inte gräva så djupt, men det är ändå ett drygt grävarbete om du gör det för hand. Pengarna kan vara väl använda om du i stället hyr en liten grävmaskin med förare och på det sättet får urschaktningen gjord på några timmar.
Listan över vad du behöver i material och verktyg när du ska dränera varierar från arbete till arbete och är därför svår att förutse. Spadar, spett och eventuellt en inhyrd grävmaskin är dock lika självklara som dräneringsrör och dräneringsgrus.
Planering
1. Ta reda på om det är lämpligt att själv utföra dräneringsarbeten runt ditt hus.2. Om du ska göra arbetet själv tar du reda på om du kan frigöra hela grunden eller om du ska arbeta bit för bit.
3. Ta kontakt med kommunen och begär tillstånd för att få koppla dräneringsledningen till allmänt avlopps eller dagvattensystem. Ska vattnet ledas till stenkista på tomten ska du även ha kommunens tillstånd för detta.
4. Ta reda på jordens sammansättning och bestäm därefter vilket material som behövs.
5. Bestäm om du ska lägga dräneringsrör av tegel, betong eller plast.
6. Gör en enkel skiss och rita in rensbrunnar och ledningsdragning.
7. Mät upp hur många meter rör som behövs. Beställ sedan med gott mått. Du kan behöva ta en något längre väg än du hade tänkt dig från början.
8. Beställ samtidigt rörböjar, brunnar, dräneringsgrus, filterduk (geotextil) och andra tillbehör.
9. Beställ också material för fuktisolering. Enklast och billigast är kallasfalt, men det finns även fuktisolerande mattor.
10. Bestäm tid med en grävmaskinist, om du ska anlita sådan grävhjälp.
Frilägg grunden
När du ska lägga en ny dränering måste grunden friläggas. Rören bör ligga ca 15cm under bottenplattans nederkant och på ett sådant avstånd att inte huset undermineras. Avståndet beror på husets friktionsvinkel. Det smidigaste är naturligtvis om hela grunden kan friläggas på en gång, men detta medför många gånger allvarliga risker. Jordens sammansättning och/eller marklutningen och även andra faktorer kan få huset i rörelse om du gräver upp runt hela huset på en gång.Även om arbetsgången blir mer osmidig och tidsödande är det alltså säkrare att gräva ur, fuktisolera, dränera och täcka en bit i taget. Om du ska fuktisolera med en särskild matta bör du frilägga ett hörn i taget, så att överlappningen kan bli tät. När du har frilagt grunden helt eller delvis, ska den borstas noga med stålborste och sedan fuktisoleras.
Du bör även laga eventuella sprickor innan du fyllerigen kring huset. Upptäcker du större skador på grundmuren ska du låta en fackman titta på dessa. Det kan vara sättningsskador som måste åtgärdas av yrkesfolk. Eftersom arbetet kan bli mer omfattande än du hade tänkt dig från början, bör du planera med rejält tidsutrymme.
Bryt kapillärkraften
När du ska lägga nya dräneringsledningar ska allt gammalt dräneringsmaterial kasseras. Det gäller alltså även dräneringsgruset. Dräneringsgruset har stor betydelse för hur dräneringen ska fungera. Detta skikt är kapillärbrytande, vilket innebär att grundvattnet hindras från att stiga.Kapillärkraften beskrivs enklast om man sätter ett smalt rör i ett glas med vatten. Vattennivån i röret blir högre i det smala kärlet än det omgivande vattnet i glaset. Kapillärkraften i jorden skiljer sig också en hel del beroende på jordens sammansättning. I en ren lerjord kan den kapillära stighöjden vara flera meter medan den i sandjord endast är några centimeter.
För att bryta denna kraft använder man tvättad singel och makadam. Detta lager bör vara minst 10 cm tjockt runt röret. Eftersom det finns risk för att den omgivande jorden på sikt sipprar in och täpper till dräneringsledningen, bör du i förekommande fall grunda urbottningen med filterduk.
När du fyller igen är det viktigt att rören ligger rakt och med en lutning av 1/2 cm per meter. En ökad lutning ger effektivare avrinning, vilket i vissa fall kan vara nödvändigt.
Packa dräneringsgrus och återfyllnadsjorden ordentligt så att marken blir stadig mot huset igen. Se till att dräneringsgruset närmast huset kommer helt i marknivå. Det räcker som regel med 1020 cm. Då elimineras risken för fukt ytterligare.
Områdesdränering
I vissa fall - till exempel då marken mot huset har större lutning än marken från huset - kan det vara befogat med ytterligare en dränering. Denna avskärande dränering, även kallad områdesdränering, tar hand om det vatten som kommer från vall, bergssida eller någon annan kraftig marksluttning.För att uppnå bästa effekt med områdesdränering bör dessa rör läggas djupare än husets rörledning, omges med 10-15 cm dräneringslager och sedan täckas med grus eller något annat mycket genomsläppligt material ända upp till marknivå.
Denna dränering är avsedd att underlätta husets dränering och ska därför inte anslutas till detta system. Efter sedvanligt tillstånd från kommunen ansluter du ledningen till allmän avloppsledning, dagvattenledning eller godkänd stenkista på tomten.
